Elektrisk ström, ofta bara kallat ström, beskriver rörelsen av laddade partiklar genom ett material eller en ledare. I de flesta sammanhang handlar det om rörelsen av elektroner, som är laddade partiklar, genom metaller. För att kvantifiera strömmen används formeln:
I=Q/t
Här representerar I strömmen mätt i i Ampere, Q är den totala elektriska laddningen mätt i coulumb, och t är den tid det tar för laddningen att passera genom en viss punkt, mätt i SI enheten sekunder.
Tänk dig ström som vatten i ett rör. Om du tänker dig att elektronerna är vattenmolekyler, kan strömmen ses som mängden vatten som passerar genom röret per sekund. Ju fler elektroner (eller ”vattenmolekyler”) som rör sig, desto högre är strömmen.
Strömmens styrka kan påverkas av flera faktorer, såsom materialet i ledaren, omgivningstemperaturen, och till och med om det finns några orenheter i ledaren. Dessutom har vi två primära typer av ström: likström (DC) där elektronerna rör sig i en konstant riktning, och växelström (AC) där riktningen av elektronernas rörelse växlar periodiskt.
Ström mäts i en enhet kallad ampere, oftast förkortat till ”A”. Begreppet ampere uppkom som en hyllning till den franska fysikern André-Marie Ampère, en av grundarna av elektromagnetismens teori. Ett exempel för att förstå ampere är: Om 1 coulomb av laddning passerar en punkt på exakt 1 sekund, så har vi en ström av 1 ampere.
När vi pratar om ström i fysik, används ofta beteckningen I. Varför just I? Beteckningen härstammar från begreppet ”intensitet” som tidigare användes för att beskriva ström. När vi illustrerar ström i kretsscheman används en pil. Denna pil symboliserar riktningen som elektronerna rör sig i, vilket i sin tur indikerar strömriktningen.
[visa en ström]
[bild på amperemeter]
För att mäta ström i en krets behöver vi ett instrument som kallas amperemätare. Denna apparat kopplas i serie in i den del av kretsen där vi önskar mäta strömstyrkan. När man utför en mätning är det av yttersta vikt att ställa in amperemätaren på rätt mätområde. Detta för att undvika risker som att överbelasta instrumentet eller orsaka skador på det.
Spänning kan ses som den drivande kraften bakom strömmen i en elektrisk krets. Man kan tänka på spänning som trycket bakom vattnet i en slang. Ström, å andra sidan, kan ses som mängden vatten som flyter genom slangen. Medan spänning ger oss en uppfattning om ”hur starkt” trycket är, ger ström oss en uppfattning om ”hur mycket” laddning som rör sig.
Ström, spänning, och resistans är tätt sammankopplade genom en princip som vi kallar Ohms lag. Denna formel, U=I×R, beskriver relationen väl. Här representerar U spänning, I är ström, och R är resistans. För att bryta ner det: Resistansen i en krets kommer att påverka hur mycket ström som kan flöda genom den, givet en viss spänning.
Facit:
För mer hjälp med fysik besök vår begreppssamling med förklaringar eller uppgiftsbank med övningsuppgifter om fysikbegrepp och koncept och såklart finns det lösningar! Allt för att du ska förstå fysiken så bra som möjligt. Du hittar även en komplett formelsamling som du får ta med dig till Kursprovet! Och kom ihåg, oavsett om du är en student som behöver hjälp med dina fysikuppgifter eller bara nyfiken på ett begrepp, finns det alltid hjälp att få, och nya saker att lära!