Formelsamling för Fysik 1 & Fysik 2 – Komplett & bra strukturerad

Formelsamling till Fysik 1 och 2 

Formelsamling i Fysik 1 och Fysik 2 är som Kalle på julafton – ett måste helt enkelt. Att klara sig igenom två så omfattande kurser som Fysik 1 och 2 utan en formelsamling är en omöjlighet. Ja okej, det finns en formelbok med formler i både matematik och fysik istället för en formelsamling men dessa är inte alls tillräckligt användarvänliga. Det saknades alltså länge ett tydligt och bra dokument där alla formler för fysik finns samlade. För de som ligger ute nu håller helt enkelt inte måttet.

Därför är det tur att ni finns som skickar in så mycket bra grejer för nyss kom vi över en riktigt bra och komplett formelsamling till både fysik 1 och fysik 2! Här finns formler för allt du behöver formler till i Fysik. Till exempel formel för beräkning av ljusets hastighet, formel för Arkimedes princip och formel för radioaktivt sönderfall. Samtliga formler uppdelade efter område såsom ellära och atomfysik. Här nedanför är formelsamlingen: 

 

Formelsamling Fysik 1 & Fysik 2

 

Vad är en formelsamling? 

En formelsamling, eller ett formelblad (som vissa kallar det), är en samling av formler som rör ett visst ämne. I det här fallet är det en formelsamling för fysik vilket innebär att i princip alla formler och samband du kan tänkas behöva till Fysik 1 och 2 är samlade på samma ställe. Det som är smidigt med formelsamlingen ovan är att den är bra uppdelade mellan de olika kapitlen som finns i kurserna. Till exempel är alla formler för atomfysiken samlade på samma sida och alla inom termodynamiken är samlade på en annan. Supersmidigt så att du som elev får en snabb överblick över formlerna vilket underlättar problemlösningen.

 

Varför behövs en formelsamling i Fysik 1 & Fysik 2? 

Det går helt enkelt inte att hålla koll på alla formler som finns i fysiken. Det är så otroligt många. Det är också ohållbart att hela tiden kolla i anteckningsblocket eller googla efter formeln så därför är de ihopsamlade till en formelsamling. En formelsamling är alltså skapad för att underlätta för dig som elev. Dessutom är formelbladet här ovan ännu enklare att använda eftersom det bara finns en massa härliga fysikformler och samband i den. Ingen risk att du går vilse bland en massa matematikformler. Dessutom är det samlade utefter de olika områdena: Allmänna formler, mekanik formler, relativitetsteori formler, formler för termodynamik, tryck formler, vågrörelse formler, ellära formler, magnetism formler, induktion formler, atomfysik formler och formler till kärnfysiken. Därtill finns nödvändiga prefix, storheter och enheter, fysikaliska konstanter och olika tabeller som man har mycket nytta av under fysikstudierna.

 

Finns alla formler och samband som behövs i fysiken?

Nej, alla formler och samband finns inte utan endast de som är “officiella”. Ibland behöver du som elev därför kombinera och använda två eller flera av sambanden för att lyckas lösa en fysikuppgift. Därför är det viktigt att träna så att man blir säker på formlerna och var de finns. Då går det åt mindre tid på prov. Tid som du istället kan lägga på att klura ut lösningen på uppgiften. Vi rekommenderar starkt att du skriver ut formelbladet eller att du iallafall alltid har det uppe bredvid dig när du pluggar fysik.

 

Fysikaliska storheter Fysik 1 och 2

hmm, vad är nu a i fysik,  vad är n i fysik och vad är egentligen p i fysik?  Ja, det är inte helt lätt att hålla på alla storheter som finns i fysiken. Därför har vi skapat vår ” Vad är x i fysik 1 & Fysik 2?”- lista. Så att du aldrig mer behöver undra, supersmidigt! 

TIPS för att lättare hitta ett begrepp är att söka efter ordet/bokstaven vilket du gör genom att trycka in Ctrl + f samtidigt. 

 


Vad är X i Fysik 1 & Fysik 2?


Vad är a i fysik? – Storheter med förkortningen/symbolen a/A:

  • Aktivitet (A). SI-enhet för aktivitet är becquerel, förkortning/symbol Bq (eller sönderfall/s).
  • Absorberad dos (D). SI-enhet för absorberad dos är gray, förkortning/symbol Gy.

 

Vad är b i fysik? –  Storheter med förkortningen/symbolen b/B:

  • Magnetisk flödestäthet (Β ska egentligen ha två sträck). SI-enhet för magnetisk flödestäthet är tesla, förkortning/symbol är T. 

 

Vad är e i fysik? – Storheter med förkortningen/symbolen e/E:

  • Energi (E). SI-enhet för energi är joule, förkortning/symbol J.
  • Ekvivalent dos (H). SI-enhet för ekvivalent dos är sievert, förkortning/symbol Sv. 

 

Vad är f i fysik? – Storheter med förkortningen/symbolen f/F:

  • Frekvens (f). SI-enhet för frekvens är hertz, förkortning/symbol Hz.
  • Kraft (F). SI-enhet för kraft är newton, förkortning/symbol N. 

 

Vad är i i fysik?- Storheter med förkortningen/symbolen i/I:

  • Strömstyrka (I). SI-enhet för strömstyrka är ampere, förkortning/symbol A.

 

Vad är m i fysik? – Storheter med förkortningen/symbolen m/M:

  • Massa (m). SI-enhet för massa är kilogram, förkortning/symbol kg.

 

Vad är p i fysik? – Storheter med förkortningen/symbolen p/P:

  • Effekt (P). SI-enhet för effekt är watt (J/s), förkortning/symbol W. 
  • Tryck (p). SI-enhet för tryck är pascal, förkortning/symbol Pa.

 

Vad är q i fysik? – Storheter med förkortningen/symbolen q/Q:

  • Laddning (Q). SI-enhet för laddning är Coulomb, förkortning/symbol C.

 

Vad är r i fysik? – Storheter med förkortningen/symbolen r/R:

  • Resistans (R). SI-enhet för resistans är ohm, förkortning/symbol Ω.

 

Vad är s i fysik? – Storheter med förkortningen/symbolen s/S:

  • Längd (s). SI-enhet för längd är meter, förkortning/symbol m.

 

Vad är t i fysik? – Storheter med förkortningen/symbolen t/T:

  • Tid (t). SI-enhet för tid är sekund, förkortning/symbol s.
  • Temperatur (T). SI-enhet för temperatur är Kelvin, förkortning/symbol K.

 

Vad är u i fysik? – Storheter med förkortningen/symbolen u/U:

  • Spänning (U). SI-enhet för spänning är volt, förkortning/symbol V. 

 

Vad är v i fysik? Storheter med förkortningen/symbolen v/V:

  • Hastighet/fart förkortas med V. Enhet på hastighet är m/s (meter per sekund)

 

Vad är phi i fysik? – Storheter med förkortningen/symbolen phi/φ:

  • Magnetiskt flöde (φ). SI-enhet för magnetiskt flöde är weber, förkortning/symbol Wb. 

Enheter utanför SI-systemet och hur de omvandlas

Energi

Energi kan, förutom att mätas i Joule, även mätas i kilowattimme (kWh), kalori (cal) och elektronvolt (eV). 

1 kWh = 3,6*10^6 J

En (1) cal = 4,18 J

1 eV = 1,602176*10^-19 J

 

Effekt (p)

Effekt kan, förutom att mätas i W (J/s), även mätas i hästkraft. En (1) hästkraft (hk) motsvarar 735,5 W.

 

Hastighet (v)

Hastighet (v) kan även mätas i kilometer per timme (km/h). 1 km/h motsvarar 3,6^-1 m/s. 

Längd (m)

Längd kan, förutom att mätas i meter, även mätas i ljusor (LY) och astronomisk enhet (AU). En astronomisk enhet motsvarar 1,496*10^11 m. Ett ljusår motsvarar 9,461*10^15 m. 

Temperatur (T)

Temperatur kan, förutom att mätas i Kelvin, även mätas i grader Celsius. Noll (0) grader Celsius motsvar 273,15 Kelvin.

Tryck (Pa)

Tryck kan, förutom att mätas i Pascal, även mätas i bar (bar) och atmosfär (atm). En (1) bar motsvarar 10^5 Pascal (Pa). En (1) atmosfär motsvarar 101325 Pa. 

 

Volym

Volym mäts i liter (l). En (1) liter motsvarar 10^-3 kubikmeter eller 1 kubikdecimeter.

 

Kommentera

ett × tre =