En isotop är en variant av ett grundämne som har samma antal protoner i atomkärnan men olika antal neutroner. Det betyder att alla isotoper av ett specifikt grundämne har samma atomnummer (antal protoner), men olika masstal (summan av antalet neutroner och protoner i atomkärnan). Masstalet används ofta för att identifiera och namnge isotoper. Till exempel, kol-14 (C-14) är en isotop av kol där 14 är masstalet, vilket betyder att summan av protoner och neutroner i atomkärnan är 14.
[En klassisk bild på en atom med dess olika delar][Läsa av en periodisk tabell för att få fram de olika delarna, masstal etc.]
Isotoper finns i alla grundämnen. Några vanliga exempel inkluderar:
Inte alla isotoper är stabila. Vissa har för många neutroner för att vara stabila, vilket leder till radioaktivitet. En radioaktiv isotop genomgår radioaktivt sönderfall där den omvandlas till en annan isotop eller grundämne och avger strålning i processen. En isotops halveringstid är den tid det tar för hälften av en provmängd av isotopen att sönderfalla.
Isotoper används inom en mängd olika fält:
För att sammanfatta, isotoper är varianter av ett grundämne med samma antal protoner men olika antal neutroner. Vi har även tittat på exempel på vanliga isotoper och hur isotoper kan vara radioaktiva. Slutligen, vi har sett några av de många användningarna av isotoper inom vetenskap, medicin och arkeologi.
För mer hjälp med fysik besök vår begreppssamling med förklaringar eller uppgiftsbank med övningsuppgifter om fysikbegrepp och koncept och såklart finns det lösningar! Allt för att du ska förstå fysiken så bra som möjligt. Du hittar även en komplett formelsamling som du får ta med dig till Kursprovet! Och kom ihåg, oavsett om du är en student som behöver hjälp med dina fysikuppgifter eller bara nyfiken på ett begrepp, finns det alltid hjälp att få, och nya saker att lära!